Hoppträning hemma
Vilken träning!
-
Hoppade Bejona igår eftersom det väntar tävling på fredag i Skabersjö. Leif hade ingen träning denna veckan och vi hade inte möjlighet att köra titt Leif och träna, så vi fick hoppa lite hemma.
Jag brukar inte vara speciellt taggad på att hoppa hemma då Bejona inte alltid sköter sig på hemmaplan. Hon blir stalmodig och testar, blir hög och över taggad, för känlig för hjälper och det bli nästan omöjligt att få in avstånd.
-
Men hon behövde ju hoppa så vi tänkte hoppa lite övningar. Lite gymnastik.
-
Hon var ovilig i början och sänkte sin rygg, men jag struntade i det, det är inte lönt att bråka med henne.
Vi började med att hoppa bom, två steg, bom, två steg litet reke. Hon var som sagt lite okoncentrerad. Vi hoppade några gånger och när hindret väl började närma sig 1 m skärpe hon sig totalt. Hon höjde ryggen, blev snabb i sin aktion. Hon var galet pigg, men sugen på att jobba, precis så som hon ska va.
-
försätter med lite bomövningar, allt det där som stärker. Vi går sedan vidare till studsarna. Bra även där. Tillslut hoppar vi tre hinder i följ på 1.20-1.30 m och jag säger bara W.O.W. Både jag och mamma blev lite förstenade efter varje hinder. Jga kan säga såhär.. jag fick sadeln i magen, så som jag brukar få på tävlingsbanorna men alldrig på tränng.
Aldrig någonsin har jag haft den knlan på en tränning, som dessutom var hemma. Ni förstår nog att jag var glad efter. -
-
Första tävlingen sedan Danmark
På fredag ska jag och Bejona starta vår första tävling sedan Danmark, två unghästklasser 1.25 m och 1.30 i ridhusens ridhus, Skabersjö. Vi taggar satan!
-
/Linnea Ohm
-
Hoppade Bejona igår eftersom det väntar tävling på fredag i Skabersjö. Leif hade ingen träning denna veckan och vi hade inte möjlighet att köra titt Leif och träna, så vi fick hoppa lite hemma.
Jag brukar inte vara speciellt taggad på att hoppa hemma då Bejona inte alltid sköter sig på hemmaplan. Hon blir stalmodig och testar, blir hög och över taggad, för känlig för hjälper och det bli nästan omöjligt att få in avstånd.
-
Men hon behövde ju hoppa så vi tänkte hoppa lite övningar. Lite gymnastik.
-
Hon var ovilig i början och sänkte sin rygg, men jag struntade i det, det är inte lönt att bråka med henne.
Vi började med att hoppa bom, två steg, bom, två steg litet reke. Hon var som sagt lite okoncentrerad. Vi hoppade några gånger och när hindret väl började närma sig 1 m skärpe hon sig totalt. Hon höjde ryggen, blev snabb i sin aktion. Hon var galet pigg, men sugen på att jobba, precis så som hon ska va.
-
försätter med lite bomövningar, allt det där som stärker. Vi går sedan vidare till studsarna. Bra även där. Tillslut hoppar vi tre hinder i följ på 1.20-1.30 m och jag säger bara W.O.W. Både jag och mamma blev lite förstenade efter varje hinder. Jga kan säga såhär.. jag fick sadeln i magen, så som jag brukar få på tävlingsbanorna men alldrig på tränng.
Aldrig någonsin har jag haft den knlan på en tränning, som dessutom var hemma. Ni förstår nog att jag var glad efter. -
-
Första tävlingen sedan Danmark
På fredag ska jag och Bejona starta vår första tävling sedan Danmark, två unghästklasser 1.25 m och 1.30 i ridhusens ridhus, Skabersjö. Vi taggar satan!
-
/Linnea Ohm
Kommentarer
Trackback
